Ljust och mörkt, glädje och sorg – Möt Tove Landberg, stilkrockarnas drottning

– Jag har blivit förälskad många gånger i livet. Alltid trott och hoppats på kärleken.

Tove ler över kaffekoppen och fortsätter.

– Men sen kommer verkligheten ikapp och jag blir sviken igen.

Det är mitten av juni och försommaren som vackrast. Ute skiner solen och syrenerna blommar. Tove Landberg och jag har stämt träff på Wilmas café och Tove har tagit en hel hög med tavlor med sig för att visa.

– Jag älskar att måla. Då mår jag bra, då försvinner allt annat och jag vill aldrig sluta.

Och liksom i hennes liv, ryms både ljus och mörker i hennes konst. På frågan hur hon vill definiera det hon gör svarar hon: Stilkrock. Det glada och det ledsna. Uppgångar och nedgångar. Det vackra och det fula.

Tove föddes i Oslo och tillbringade de första 19 åren där. Sen träffade hon en svensk man och flyttade till Stockholm. Idag är hon mest svensk, även om hon flyttade tillbaka till Norge under några år, och bor utanför Uppsala. Hon tittar på mig och ler.

– Jag har flyttat 37 gånger i mitt liv. Kan kanske kallas rastlös.

Eller obotlig optimist. Efter skilsmässan från första mannen och pappan till de tre döttrarna har kärleken och andra engagemang tagit henne till många ställen. Överallt har hon börjat på nytt. Nya kontakter och nya uppdrag. Tove har arbetat som kontorist och med försäljning, i den ena branschen efter den andra, men alltid har hon målat. Intresset kom tidigt.

– Min pappa var konstnär vid sidan av sitt vanliga jobb. Han inspirerade mig nog att börja.

I perioder har det blivit mindre tid för konsten, men på något sätt har hon alltid hittat tillbaka. Varje gång hon tar upp penslarna på nytt känner hon hur gott det gör henne. Hur allt annat – det som är mindre roligt – försvinner. Det enda som kan konkurrera med jobbet som konstnär är barnbarnen. Dem tar hon gärna hand om och idag är hon på väg till Stockholm for att träffa ett av dem.

– När min dotter ringer och frågar om jag vill komma dit är det klart jag åker. De är det viktigaste som finns.

Tove målar med akrylfärger och har haft många utställningar runt om i Sverige. På Wilmas café pratar hon med personalen om att synas där, nästa år kan du se hennes konst på NK. Hon tillhör inte något konstnärsgäng utan trivs bra ensam. Ateljén är i köket där hemma.

– Jag ville egentligen att du skulle se mitt kök, säger Tove och skrattar. Man drar ut en låda och hittar en massa penslar. I skafferiet står färgburkarna.

Att fortfarande kunna överraska sig själv och sina kunder är viktigt. Det gäller att inspireras av sin omgivning och Tove berättar att hon alltid försöker komma på nya idéer och infallsvinklar. Och att kontrasterna är viktiga.

– Jag kanske förskönar tillvaron ibland, vill att det ska vara vackert, men så bryter jag av med nåt fult.

Vad som är fint och vad som är fult är en fråga om smak och Tove lämnar helst till betraktaren att bestämma vad den ser. Att ytterligheter framhäver varandra är något hon vet.

– Slänger du till exempel in en bild på sedel mitt i ett landskap syns båda på ett nytt sätt.

De flesta tavlor säljer Tove utan ram, även om hon själv föredrar tjocka guldramar, som påminner om 1700-talet. Andra kan vilja ha målningen med en minimalistisk ram.

– Min egen smak är kanske rokoko, jag älskar slott och glitter, men vi är olika, säger Tove. Ram kan man sätta dit själv.

Vill du se Tove Landbergs tavlor, kanske köpa en, följer du henne på instagram. Här är adressen: tove_landberg_uppsala