top of page

“Jag har suttit på Carolina Rediviva och läst många tidningar från –44”


Christina Wahldén har skrivit böcker i 25 år. “Det bästa är att man får hitta på, att bygga en egen värld där jag vet hur det ska gå.”


Uppsalabon och författaren Christina Wahldén är aktuell med en ny roman. Sedlighetsbyrån är den första boken i romanserien Polissystrar, som handlar om polissystrarna Sveas och Ruts hemliga uppdrag på Gotland sommaren 1944. Utöver boksläppet firar Christina 25 år som författare.


- Det låter ju hemskt hur gammal man är, men det är faktiskt så, säger Christina.


Under åren har hon skrivit böcker för både barn och vuxna. Debutromanen Kort kjol kom ut 1998. Den går fortfarande att köpa i bokhandeln, och har ofta använts i skolundervisning.


- Jag visste ju inte riktigt hur man skrev en bok. Jag var ny som kriminalreporter på Svenska Dagbladet då och var ganska arg på hur personer som var utsatta för sexualbrott blev behandlade i rättssalar. Så den boken är skriven från någon slags ilska, säger Christina.


Yrket som kriminalreporter har präglat Christinas författarskap.


- Både böckerna för barn och vuxna handlar ofta om brott på något sätt. Men de handlar ju oftare om de som drabbas av brott än de som begår brott.


Under tiden hon jobbade på Svenska Dagbladet bevakade hon både Fadimerättgången och den om Knutbydramat.


- Det är klart att det också präglar en hur folk ser på världen och olika uppfattningar om saker och ting, säger Christina. Det är till exempel inte alltid de personer som döms som enbart är ansvariga. Det är komplext, inte svart eller vitt och en tidningsartikel är väldigt kort och det mesta får man inte plats med.

När man skriver böcker får man skriva hur långt man vill. Det är skönt, tycker Christina. Idén till den nya romanserien om polissystrar har funnits i bakhuvudet ganska länge.


- Min man jobbade en period på Polismuseet i Stockholm, så vi har pratat en del om detta, berättar Christina.


Polissyster är ett historiskt yrke som utövades mellan 1908 och 1858 när kvinnor inte fick vara poliser. 1943 fanns det över sex tusen manliga poliser i hela landet, samma år fanns det 26 polissystrar.


- De flesta var sjuksköterskor i botten och jobbade framförallt i storstäderna. De fick hålla på med kvinnor och barn, mycket sexualbrott och prostituerade. De var en slags socialarbetare kan man säga, de fick spana lite grann och göra kroppsvisiteringar av kvinnliga misstänka, säger Christina.


1957 antogs de första kvinnorna till samma polisutbildning som män.


- Då var det också tjafs. De fick inte ha byxor utan var tvungna att ha någon byxkjol och de fick inte ha sabel utan de skulle ha batong. Det var ett väldigt motstånd inom polisen att de skulle ha yttre tjänst.


I den nya romanen Sedlighetsbyrån får man följa polissystrarna Rut och Svea. De befinner sig på ett hemligt uppdrag på den gotländska semesterorten Ljugarn, där militärnärvaron är hög. Under tiden Christina skrev på boken utbröt kriget i Ukraina.


- Det har varit ganska obehagligt att skriva. När jag började skriva var det inte krig, så det där har aktualiserats under tidens gång. Det känns kanske mörkare att läsa nu än vad det var från början när jag skrev den. Verkligheten kom ikapp på något sätt, säger Christina.


Att skriva historiska böcker har hon delvis erfarenhet av sedan tidigare.


- Jag har suttit på Carolina Rediviva och läst många tidningar från 1944.


Härnäst väntar skrivandet av nästa bok i serien.


- 150 sidor finns redan. Det finns ju en slags anspänning när boken kommer och bästa medicinen mot det är att skriva nästa bok, säger Christina.


Comments


bottom of page