top of page

Edlingska gården i Uppsala – en gård med anor

Uppsala har kallats Den eviga ungdomens stad och Lärdomens stad, och många berömda personer har tillbringat sin ungdom här vid universitet eller andra lärosäten. Under studietiden har de bott på olika ställen i staden, och här och var finns skyltar som upplyser om vilken känd person som bott just där.


En sådan skylt finns i korsningen mellan Kyrkogårdsgatan och S:t Olofsgatan vid Edlingska gården. På väggen mot S:t Olofsgatan har Öfre Slottsgatans Byalag satt upp en skylt, där man bland annat kan läsa att detta är en ämbetsmannagård som varit bebyggd sedan 1600-talet. Några av gårdens ägare namnges också. Sedan1965 tillhör den Uppsala universitet.


En av många författare som bodde några år i Uppsala är Karin Boye, som också hyllat staden i sina dikter. Hon vistades i Uppsala mellan åren 1921 och 1926 och bodde korta perioder på olika ställen. Hennes första adress var Järnbrogatan 2 och hon hyrde då ett rum i Edlingska gården. Nu finns inte Järnbrogatan längre. Namnet försvann och gatan fick namnet S:t Olofsgatan när den breddades och bron monterades ner 1964.


Edlingska gården tillhör de bostäder där det förr bodde många studenter, som så småningom blev kända författare och kulturpersonligheter av olika slag. Alldeles i närheten av Edlingska gården ligger universitet och det är inte heller långt till universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.


Häradshövding Nils Edling har fått ge namn till Edlingska huset. Han ägde fastigheten och bodde där mellan 1920 och 1965. Här låg ursprungligen en 1600-talsgård som brann ner men källaren bevarades delvis, och 1837 uppfördes det nuvarande huset utmed dåvarande Järnbrogatan. År 1854 byggdes det ut i vinkel mot Kyrkogårdsgatan. Under 1860-talet fick det så kallad Uppsalapanel, som var typisk för den tiden – framför allt i Uppsala. 


I början av 1800-talet dominerades Uppsala av rödfärgade trähus med torvtak, men under 1830-talet kom en ny stil där man försökte efterlikna stenhus, men de var fortfarande av trä. Professorernas hus kallades ämbetsmannagårdar och var i den stilen. Snart byggde också borgarna sådana. I mitten av 1860-talet uppfördes många med den så kallade Uppsalapanelen – en metod som är svår för en lekman att förklara. Nu finns bara fyra av dessa bevarade, nämligen Walmstedtska gården på Sysslomansgatan 1, Edlingska gården i hörnet St Olofsgatan och Kyrkogårdsgatan, ett på Trädgårdsgatan 14 och till sist det med det anonyma namnet C59:12 i kvarteret Kemikum, nära Botaniska trädgården. Det har kallats Gula villan men det är ett sentida namn. 


Många författare har hyllat Uppsala och Karin Boyes dikt här nedan ingår i hennes diktsamling Moln som utkom 1922.



TILL CAROLINA REDIVIVA


Ser jag dig skymta,

å Carolina, min vän, bakom björkens frostiga ris,

faller stillaste ljus på min väg

som sol i dis.


Sträng och förnämlig

är du likt en som livet ett skyddande harnesk skänkt,

men av en skeptisk blidhets dager

överstänkt –


som en gammal mans

löje av lätt, lätt snö och höstmild ironi,

tankfullt, med värme och vishet under

och saktmod i.


bottom of page