Domtrapphuset i Uppsala – ett byggnadsminne

”Jag bjöd min kärlek på middag. Vi njöt av varandra och av maten.” Så skrev en gäst som besökt Domtrappkällaren på Sankt Eriks gränd 15 i Uppsala och gav restaurangen tio poäng av tio möjliga. Andra som delat med sig av sitt tyckande har ibland varit lite njuggare. På TheFork-plattformen ges ett genomsnitt av alla användarbetyg från det senaste året, och det som bedöms är måltidens kvalitet, servicen och restaurangens atmosfär. I snitt blev betyget för Domtrappkällaren 9,3 på den 10-gradiga skalan.

Restaurangen Domtrappkällaren ligger i botten på en 3 till 4 våningar hög byggnad i sten, där fasaden är klädd i medrostbrun puts med grågröna snickerier. Det är både bostäder och institutionslokaler i huset och sedan 1930-talet har det funnits restauranger i källaren. Just nu heter den alltså Domtrappskällaren.

Att atmosfären i denna restaurang får högt betyg hänger nog samman med husets imponerande ålder. Byggnaden uppfördes i slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet. Arkeologen och museimannen Nils Sundquist kom på 1930-talet med en teori om att Domtrapptornet ingick som en del av den medeltida ringmuren som omgav Domberget. Modernare forskning har dock ifrågasatt detta. År 1376 omnämns domtrappan för första gången i skrift. Gustav Vasa blev under sin tid ägare till huset, som han dock överlät till Per Brahe den äldre, och han lät i sin tur donera det till Uppsala hospital.

Vid den stora branden i Uppsala 1702 skadades huset allvarligt men reparerades under 1760-talet efter ritningar utförda av greven och arkitekten Carl Johan Cronstedt. Tornet över domtrappan med sin kupol fick då det utseende det har i dag.

I restaurangens Stora sal finns kryssvalvet som troligen tillkom på 1500-talet, och från stora salen leder en port i västra väggen till Tornkällaren. Välvda gångar under domtrappan leder till ”Prubban” eller ”Kurran” med gallerförsedda fönster. Under 1700-talet fungerade detta utrymme som studentfängelse men i dag är det serveringslokal.

Domtrapphuset är av länsstyrelsen klassat som ett byggnadsminne, det vill säga det starkaste kulturhistoriska skyddet någon bebyggelse i Sverige kan åtnjuta. En del av motiveringen lyder så här:

”Byggnaden har ett medeltida ursprung och lär vara Uppsalas äldsta byggnad med dekorativt lagda tegelförband, blinderingar (fingerad öppning i väggen) och spår efter byggnadsställningen i fasaden.

Ritningen till ombyggnaden utfördes av en av 1700-talets mest betydande arkitekter, Carl Johan Cronstedt.

Byggnaden är en del av den medeltida miljön på Domkyrkoplan. Den markerar plasten för den medeltida ringmuren och tydliggör därmed bokstavligt talat en av stadens innersta årsringar.

Byggnaden bidrar på ett omistligt sätt till den förtätade 1700-talsmijön i stadens religiösa centrum.